På Finska:
Onkivapa.
Monta peperia.
Iskeily.
Hulorammi.
Ei tarvi instityytoila...
Koskimietti.
Fruutana.
Unterikili.
Bestmanni.
Vaasankinkku.
Piä. (även ormvråk ljud)
På svenska:
Unkel pava.
Många pappor.
Iskällare.
Hejargalen bibel.
Inte tarvligt institut.
Kosackboobs.
Fruktbar gudinna.
Chill.
Bettan.
Va sa du? Är du kinkig?
Pissenisse. Happy man... Hopia... (Hopea=silver på finska)...
Rent språktekniskt förekommer en viss tragik och glädje. Men oftast som bevis på ett helt flodat landskap som grannar och ett - - visst förbemärkt politiskt eller kulturellt drama. Detta resulterar i att undangömda supervulkaner som Stormyren och Estersmark begagnar sitt öde förr och senare i vidare mening och världsligt. Klockan tickar ibland åhän eller önan. Bara visdom slipper negativ skepnad, börd och rang.
Huruvida underhållning har lyckats kortfattat och känslosamt inviga eller betrakta detta kan saknas. Marknaden kan kännas tom, men bar mening. Så här läser vi deflation och högförräderi. Så här lämnat av är politik och religion, folkrörelse och migration, vilket med annat ofta populärt betraktas som psykiskt eller mentalt. Tillika historia lössläpper ensamhet och multimedia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar