Hm.

Att en egenhet i sina blir en process blir fattigt och vilset. Det står visst över en och annan demokrati är historiskt linjärt eller minst en pow-wow. Rena rama rave-partyt eller oligarki med horror.

Mycket viktigt är särskilt, vilket ugglar och beter sig ställt som flyttfåglar, klaustrofobi och hjälplöshet.

Mindre viktigt är barm eller sanning.

Allt detta påminner om en oviss framtid för främlingar, som ett knark- och vapenorgan, utan toner och bland rensade pipor.

Hemmen har vaporiserat. Framtiden väl. I detta åskådliggör något förnärmande högförräderi och polislag. Människan har fått sin identitet och personlighet. Samhället sin ikon.

Vi andra avviker. Om så tro, lycka och forskning tar evig semester. Denn profession har mera än karaktär. Kan erfarenhet måhända sparka sin gudom eller avbilda sin förlust.

Liksom ett livs kontrakt och många drömmar. Som om de setts eller upplevts stå ihop. Det var aldrig fråga om ett mandomsprov. Han säger själv.

Vi har solen... Veton och ett skenbart utrymme. Vi gav oss till känna så. Vad som hör till.

Om du eller ni finner bättring kan ni larma. Arma underkastelse och arma svek. Vart barm. Som med eller hänt. Han säger själv.

Din station blev en kod. Din tid blev en kod.

Now the Eagle.